Dag 61

"Dag 59 och sen 61? Fattas inte en dag?" Jo, och det är för att jag inte riktigt kommer ihåg vad som hände dag 60. Vi var ut på lokal på kvällen och hamnade oförhappandes på samma ställe som våra amerikanska vänninor. Trevligt! Dom vill att vi hälsar på i California och peppar på Schweden som fasen. Inte bara dom utan även deras polare och andra här i huset. ALLA vill till Sverige tydligen. Vi diskuterade vad som är det nya Berlin och det måste ju vara Sverige. Närmare bestämt Malmö. Malmö är det nya svart! Vi drog med andra ord en riktig vinstlott när vi valde nytt bo. Perfekt masterplan!

Idag var en känslosam dag då det officiellt sett är vår sista. Om den här dagen skulle få ett soundtrack skulle det vara Nelly Furtados "All good things come to an end". Ni kan ju youtuba den och lyssna medan ni läser om ni vill få riktigt ont i hjärtat!

Syster drar ut på dom sju haven med romflaskan och Marx "Kapitalet" i högsta hugg och jag drar via Leipzig och Malmö till Norrland för att såga ner träd. Innan det ska jag invänta en last full med flytt och det gör jag på Max mysiga rum. Jag har flyttat till henne medan hon är på rehabilitering i den svenska skogen. Helt rätt! Som tack har jag skurat hennes golv så jag hoppas att en viss person läser det här så att hon kan bli glad. Jag har såklart frågat om det är ok att jag huserar i hennes bo. Jag skulle aldrig bosätta mig i nåt övergivet utrymme utan att fråga om lov först. Eller.....

Jaha, ska man sammanfatta det här nu då.....Det har varit helt jäkla perfekt! Världens bästa semester-rehabilitering-äventyr-boende-resa. Vi har: fått flera nya grymma vänner, bott i ett slott, fått lära oss allt om gruppdynamik och psykologi, fått en mkt nära relation till vår far och lite övrig släkt, lärt oss att den tyska polisen är både våldsamma och röksugna på sin arbetstid, fått en årsförbrukning av black bloc, lärt mig dricka öl, klättrat runt på ett gäng knasiga övergivna ställen, stalkat potentiella pojkvänner, startat ett zine, planerat vår framtid, fattat läget i våra liv, tröstat varandra & insett att det bästa med att åka härifrån är att vi kan komma tillbaka!

Heipa!

Dag 59

59! Det är ngt alldeles särskilt med den siffran. När vi blir diktatorer över hela världen så kommer denna dag bli röd i almenackan och vi kommer att fira med pompa och ståt i dagarna tre! "Raj raj raj, vi firar Kollontaj!!!"

Vår dag var inte direkt värsta festen men väldigt trevlig! Vi gick ett helt gäng på utflykt till dom gamla fabrikerna här nedanför. Var inte mkt mer än 2 veckor sen jag var där sist och då kunde man med lätthet ta sig in. Nu var det nya stängsel, taggtråd och nån vaktsnubbe därinne. Eller så var det nån bygggubbe. En med gul väst var det iaf. Vi tog oss in i en av fabrikerna iaf och det var lika fint den här ggn. Jag får på riktigt ont i magen när jag tänker på att dom ska riva allt för nå brack-pampigt jävla skit! Fan också! Om ni inte har nåt att göra den 5e juni, far hit och härja loss! Kolla in: http://www.ms-versenken.org/
Och här, vi som undrade vad fabrikerna varit! http://www.berlin-eisfabrik.de/ Här står på engelska : http://www.architectureinberlin.com/?tag=eisfabrik

Så här såg det ut när vi var där.










En sak den här semestern har lärt en är att gamla saker äger!!! Och då refererar jag till både människor och hus.

Dag 58

Aldrig har väl veganmat smakat så sjukt gott!!! Skrovmål på Yo yo`s, galet gott.. Samtidigt har det sällan smakat så sorgligt med glass för det var vårt sista Berlinhäng med F och L. Fan också....Men vi syns snart! Då ska vi bara snacka Berlin, minnas alla öl vi druckit ihop och gå igenom ALLA våra bilder. Kanske ha högläsning från bloggen! Das ist supercool!!

Efter hej hej och lite separationsont i magen gick vi till Treptower för att fira 65-årsjubileum av Tysklands befrielse. Vi tänkte på dom rysska hjältarna som satte p för dom fascistiska galenpannorna. Kändes underbart. Fick lite socialrealistisk tragikomi på köpet i form av överförfriskade ryska män som muckade bråk och en familj som verkade helt malplacerad. Familjen var som tagen ur en slätstruken amerikansk familjefilm fast i en rysk parodivariant. Dom rullade runt på en picnic-filt och låtsadsbrottades med varandra, helt glada i hågen och mamman såg ut att vara i samma ålder som dottern. Sen gick pappa för att reda ut ett bråk, fortfarande glad i hågen. Allt var väldigt puttnuttigt och knasigt. Sådant är familjelivet, både gulligt och helt vansinnigt.

Okej, en rolig grej att avsluta med! Jag hittade ÄNTLIGEN en ny plånbok. Världens finaste!



Nä, den kom inte med det assnygga klistermärket. Det har jag satt dit på alldeles eget bevåg!

Hittade en annan jättefin grej som kändes lite övermäktigt att ta med hem. Men jag skulle gärna ha den i min ägo!


Och så ännu en sjukt fin grej och en dröm som jag hoppas kunna realisera väldigt snart. Min favvobil- Volvo kombi!!!!!!! Har velat ha en sedan jag var barn, på riktigt, jag säger det inte för att stila.



vrrooom vroooom, hej då!

Dag 57

Lönnbakfull. Vem kunde ana att billigt vin kunde slå så hårt? Taskigt....Men ändå värt! Idag: Reclaim Tempelhof!!

"Der Zaun muss weg!"
Stängslet måste bort! Eller egentligen inte för man kunde gå in lite längre bort vilket vi insåg efter att ha gått demo i en timme och hängt vid stängslet i ytterligare en timme. Uppenbarligen hade denna info inte nått alla. Ser ju aningens coolare ut att ninja sig över...



Ja, så här såg det ut inne på fältet, en härlig blandning av snutkaravaner, svennefamiljer som åkte rollerblades och asfalterad landningsbana så långt ögat kunde nå. Kändes som att vi var ett gäng kaniner på rymmen. Särskilt när vi äntligen satt oss för att vila lite efter timmar av promenerande och en poliskarl kommer fram och sjasar bort oss. Han verkade rätt osäker på sin sak och rabblade upp ngt han uppenbart blivit tillsagd. Det hela var rätt ologiskt. "Ni kan inte sitta här. Och inte i va i grupp." Vi skrattade och sa "Okej, kan vi sitta några meter längre bort då?" "Öh...ja, bara inte just här. Det var ett gäng som satt här och dom körde vi ut från platsen för det kan vara folk som vill göra saker efter kl 22. Dom såg ut som er." Vi tackade i smyg för infon då vi trodde att vi tappat vårt gäng, men uppenbarligen var vi fler på insidan.




Vi traskade vidare, göttade oss lite i solen och fick vidare instruktioner. En demo drog igång i snabb fart och började med 20 pers, slutade med flera 100. Så jävla mäktigt! Nu var vi ett stort kaningäng som skuttade runt området med en svans av svettiga snutar. Seriöst, undra på att dom är så arga hela tiden med all den utrustningen att dras med.



Dagen var som en lång trevlig promenad med lite inslag av polisvåld.

På kvällen käkade vi och Hisingen drog ut på paaaaarty medan syster och jag höll vårt pensionärsfort och somnade.

Dag 56

Bye bye-Kollontaj!!!

Det huvudsakliga idag var hejdå-festen som vi och Skylie ordnade, med grym hjälp från våra amerikanska systrar. Vi hade långväga besök, ändå från västkustens högkvarter- Göteborg! Väldigt trevligt! Det blev liksom trevligare och trevligare ju fler som kom och tillslut blev det verlkigen en alla tiders fest med allsång (både knutna nävar och happy birthday karl marx, så utbudet var brett, ngt för alla!) dans, mat och vin. Jag skojade med syster om att hon har så lätt till tårar och antagligen skulle börja gråta under kvällen men det var nog nästan jag som blev mest blödig tack vare alla fina människor och fina presenter. Hur gulliga är ni inte!?!?!? Känns som en helt jäkla bäst avslutning!!

Det mest imponerande var L`s tecknartallang, och det mest oväntade var farbror- dels att han kom men framför allt att han hade med affischer som var det första han gjorde till huset. Vi planerar att han ska komma till Malmö. Alltså inte bara "vi" utan han själv är med på det.

Mkt mkt trevlig tillställning! Tack till oss och tack till alla som kom!!

55

den som ej dansar har redan förlorat




7 maj hejdåfest
8 maj reclaim tempelhof
9 maj fest för tysklands befrielse

Idag var en riktig familjedag! Farbror flyttade från en fin lägga till en ännu finare och han sa att vi gärna får hälsa på och bo där när vi vill. Vi bjöd in honom på hejdå-festen imorn. I och med det kändes det inte bara okej utan nödvändigt att mejla ut inbjudan till hela gruppen. Jag blir ledsen på riktigt om ingen kommer.

På väg hem fick vi åka bil med en sjuuuuukt trevlig människa! Han hade flyttat hit och bott med farbror 6 månader innan muren föll. Sen hade dom ockuperat och haft the time of their lifes!! Såklart! Ingen blev ju förvånad över att dom har gjort coola saker i typ 100 år. Äldre människor, det finns inget bättre!

Okej, angående ett tidigare inlägg om att ngn sa att jag såg ut som en ninja fast på ett negativt sätt. Nu är det flera st som har kommenterat det här och påpekat att när dom har sagt att jag ser ut som en ninja så har det varit med välmening och som en komplimang. Asså det var verkligen inte er jag syftade på utan en enskild person som jag jobbat med. Släpp det där nu, jag hyser inget agg mot er kamrater! Så här i efterhand blir jag lite mallig över att ha blivit ninja-förknippad så pass många ggr och det är ABSOLUT ngt jag kommer att informera min sambo i Gbg om då vi har en alltid pågående tävling om vem som är mest ninja-tuff. Behöver jag säga att jag har vunnit flera ggr om....Jag smyger tystare, klättrar snabbare, är sjukt mkt smidigare och har bättre teknik i slag och spark. Har dessutom en kort korpsvart lugg och det är fan a och o i ninjavärlden.

Dag 54

Ser inte mkt ut för världen, men det är ett helt fantastiskt bord!



Jag kommer sakna det här köket så himla mycket! För att det typ alltid innehåller en massa bra människor och är ett trevligt ställe att hänga på. Såhär:
Vaknar, äter frukost i köket. A kommer in, frågar om jag vill ha kaffe. Sen snackar vi Refused och jag förklarar Norrland. A drar till skolan och vi säger "Hej hej, ses sen!"
Folk droppar in och efter ett tag sitter vi ett gäng och snackar om hur man kan känna sig underlägsen av människor som verkar kunna allt om politik och gärna visar det. Vi kommer överens om att det är en typisk patriarkal strategi och att vi har bättre saker för oss än att sitta och känna oss dumma över saker vi egentligen inte vill veta och på grund av människor som jobbar hårt på statusposition. No gods, no masters- fattaru!
Sen pratar vi om sexism och rasism, hur man låter EN kvinna representera alla kvinnor eller frågar ngn med till synes asiatiskt ursprung om hur det är med Kina...ni fattar. På engelska kan man kalla detta "tokenize". Kan ni ju använda vid väl valt tillfälle om ni vill jobba er upp i hierarkin. "Det här vi pratar om nu kan man ju även definiera som ett sätt att tokenize. Ni som inte vet vad det betyder kan ju googla på det...." Att jobba med överlägsenhet för att få status är ett väl beprövat knep av mååååånga män och människor med medelklassbakgrund. Asbra master plan!



Mate är det nya svart i mitt liv. Idag köpte jag en alldeles egen bombilla; ett slags sugrör med en sil som man kan dricka mate med.



Lyssna på det här:" Den stimulerande effekten på hjärnan blir genom den högre andelen av teobromin tydligt annorlunda jämfört med kaffe. Teobromin är en mild stimulant som verkar under lång tid. Medan koffein ger rastlös energi får man ett försiktigt positivt humör av teobromin." Helt underbart!!

På kvällen fortsatte kökshänget. S sa att hon önskar att vi skulle flytta hit för gott. "You should just forgett about stupid Malmööööö". Hon vet inte att Malmö är som berlin ju....Sen fixade jag och Max lyxgod kvällsmat.

Dag 53

href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgetNKkzQTtz1g0sQZaPSTvwiYLzUFaF-lNQGLJflVhDRAmdGswlQdXjT9JvCjeYLH5Mzov4CmD7qdqGsVexTCj1QEYPTfDjxJ0zBJDGpafwyxpGJ8vsBp2Wb3ih34cnnYA1ljbwnDgXr4/s1600/9789172250802.jpeg">


Förutom John Blund är dom här små filurerna bland det sötaste jag vet! Titta här, lilla gulliga björnen bär den sjuka lilla tigern. Såklart, dom är snällast i världen! Kankse man skulle ta och tatuera in den lilla tigern, hmm....




Nu från en gullig grej till en annan! Syster och jag har våndats över och ältat hur vi ska kunna få vår familj att komma på hejdå-fest utan att vi ska verka alltför framfusiga. Detta har resulterat i en härlig mix av blygsam apati och psykopatiska stalkerstrategier. Aj aj aj aj..... Men det gör inget! För idag mejlade farbror och bjöd in oss (och andra, men framför allt oss) på flytthjälp/flyttfest. Kunde ju inte bli bättre!!! Bära lite lådor, prata om när vi var små och sen skåla i billig bärs. Nu: träna biceps och rygg så att jag kan imponera på familjen när det ska till att bäras tungt. En av dom finaste komplimangerna jag fått var från en sjuksköterska på mitt gamla jobb som sa: "Du är inte särskilt stor men du ser väldigt stark ut". Då svarade jag pinsamt nog: "Mm, jag tränar på gym". Det var ju iof sant men ändå....En annan sa att jag såg ut som en ninja men inte i den positiva bemärkelse man kanske tror. Men man bestämmer själv så jag tackade hjärtligt. Mitt gamla jobb äger!

Dag 52

Idag spenderade syster dagen på världens bästa plats- Heinrich platz- med sina vänner från förr. Medan syrran lekte lattemamma låtsades jag vara konstruktionsarbetande familjefar här hemma. Klev lite på stege, drog lite kablar och skruvade. Hann med annat karlgöra även i form av muskelbyggande. Coolt.




Sen var det Mojitofest!! Hela köket var bjudna och så gott som alla kom. Var på väg till queerfest men hamnade i public space. Är ju måndag och därmed hemmafest. Spelades 50-60-tals musik som var grymt! Vi dansade oss i stort sett till sömns. Älskar det här huset!!

Dag 51

Idag var en minst sagt lugn dag. Igår satt vi 7 timmar på asfalt, idag spenderades antagligen fler timmar fast på kökssoffan. I stort sett alla som vi bor med hängde och berättade om gårdagen. Så himla trevligt!! Syrran fick besök av en som hon umgicks mycket med på gymnasiet och dom var så söta! Berättade gamla minnen och blev helt tårögda båda två. Fint!!

Imorn ska vi ha drinkfest i köket innan vi drar på soli-party för Queertopiafestivalen.

Dag 50 Die erste Mai

"Upp trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå"


Kl 8.15 prick stod vi med full mundering utanför huset och gick i gemensam trupp för att sluta upp med andra blockadsugna kamrater. Nazis vill också vara med på ett hörn och fira denna dag och det gör dom genom att marschera. Dom gillar ju sånt, raka led och rejäla prommenadskor. Men vi, och 9.998 andra, tycker att det är en kass idé. När vi tog oss från vagnen till en av dom fem blockaderna kändes det väldigt mycket fotbollsmatch. Fast på ett bra sätt. Adrenalin- check! Sen satte vi oss ner. Och där satt vi. Och satt. Och satt. Och det fortsatte vi med i 8 timmar. Hann med en hel del dock. Bli solbrända, ta en tupplur och leka "vilken av poliserna i poliskedjan skulle du ligga med om du måste välja". Fick springa lite också och det var välbehövt för peppen. Vi skulle förflytta oss till ett mer akut ställe men när vi väl drog kom våra konkurrerande 1-majfirare tillbaka så vi fick springa och hålla fortet igen. Summa sumarum: 250 nazis gripna och en sabbad marsch. Totally master plan!

Efter denna solsemester tog vi oss till den sjukt revolutionära demon. På grund av diverse förseningsmoment fick vi springa ikapp demon. Lätt värt! Syster hip-hop`s favvoband spelade så lyckan var mer än total! När demon var "klar" drog vi till en krog med uteservering och vips så hade vi hamnat på första parkett. Det sa pang (bokstavligen) och sen var härjet igång. Folk sprang runt och tog det som fanns till buds för att kasta på snuten. Nån tog en askkop från ett bord, vägde det lite i handen och såg sen nöjd ut. Tyckte jag var skoj. Kvällen fortsatte i samma anda. Kravallturism när den är som allra BÄST! Gör inget....

Kanske överflödig info men vi har bokat in oss här nästa år igen.

Dag 49

Jaha, då var det dan innan dopparedan!
Mycket häng i köket nu för tiden. Har som flyttat in en ny generation av trevligt folk vilket är grymt! Och lite jobbigt för nu börjar vi inse att tiden vi har kvar här är alldeles för kort. Kommer verkligen sakna många människor och sammanhang. Åhhhh separationsångest i förtid är en riktig masterplan! Not!

På kvällen tog vi oss i kragen, peppade med Keny Arkana och förberedde morgondagen med råge! Mat, vatten, kläder, kartor och tillökning av gruppen.





I allra sista stund bestämde vi oss för att göra en banderoll. En sak som är helt sjukt bäst med det här huset är att det finns både utrymme och material för briljanta infall! Lite tyg från freeshopen och lite färg och penslar från verkstadshörnan- tadaaaa! Världens finaste banderoll med ett tydligt budskap: "Fuck off nazi scum!". Det kan banne mig inte misstolkas.




Okej nu måste vi sova för imorn är den längsta och bästa dagen på hela året

Dag 48

Huspyssel i form av brandlarmsinstallation. Det är jäkligt högt i tak här och aningens osoft att svaja på en stege med en gigantisk borr. Därför fick Max borra och jag drack mate. Nä lite hjälp var jag också. Kan ju bara inte rå för att jag är kortare och därmed odugligare. Vi fixade lunch och sen hade vi möte inför 1 maj. Vår grupp är bäst!

Idag var det sommarvarmt, på riktigt sommar! Pappa lurade ut oss på kvällen. Han lovade att revolutionen skulle starta nånstans i närheten men det blev inget. Men vi kom iaf ut och kände att det var riktigt varmt fastän kl var 22. Äntligen! Vår relation till pappa är bättre än någonsin. Häromdagen kom han in i köket och bara överöste oss med bekräftelse. Han frågade hur länge vi skulle stanna och blev ärligt ledsen när vi sa att det inte är lång tid kvar här. Vi ska bjuda honom och resten av familjen på hejdåfest. Åh gode gud gör så att vi inte blir packade och råkar säga för mycket om vårt konstruerade men ack så betydande släktträd.

Dag 45, 46, 47

Syster "Morot med citron är både mättande och gott" hade fullt upp med näringslära. Jag och P-O ägnade oss åt friluftsliv. Dom här dagarna kan sammanfattas med besök på övergivna knasiga platser, klättring över stängsel och faståkande, först på vagnen från Teufelberg och sen när vi äntligen tog oss till nöjesparken. Från parken finns inga bilder eftersom vakterna tvingade oss att ta bort dom. Eller jo, det finns bilder fast dom är för närvarande i Malmö. Vi hade nämligen en liten kamera som dom inte såg, tji fick ni!! Securitygänget kunde ingen engelska vilket var både skoj och till vår fördel. Roligt att den första vakten anropade sin kollega som framstod som nån slags engelskaprofessor men visade sig va lika språkobegåvad. "My english is..öh, scheiss!" Han var iaf snäll och släppte ut oss efter att vi med valpögon förklarade att vi inte fattade att vi tagit oss in där vi inte hörde hemma. Bilderna talade dock sitt tydligt motsägelsefulla språk då vi provsatt karusellvagnar och klättrade i vattenrutschbanan. Gör inget. Det är skoj att luras!

Teufelberg var lika häftigt den här gången. Det började med att vi lite kritiskt undrade varför folk har trash:at precis allt och slutade med att vi övade stenkast på glasrutor. Förvånansvärt vad glad man blir av glaskras. Sen gick vi vilse en stund i regnet. Gör inget. Ibland bryr man sig bara inte.

På onsd hade vi husmöte. Välbehövt! Börjar bli mer organiserat med mat och städ vilket gör allt så sjukt mycket mer trivsamt.

Idag är en stor dag - vi firar en månad med bästa F och L!!!! Eller det är ju eg längre tid, 1 månad, 9 dagar och 20 timmar för att vara aningens mer exakt. Lika trevligt som alltid var det att ses. Vi ska fungera vänort till varandra sen, gå på countryfest och åka över till Köpenhamn på kravallturism. Wunderbar!!!

Dag 44

Malmö! Sveriges Berlin och parkernas stad. Förstår ungefär lika mycket skånska som tyska vilket kommer att ge mig en fortsatt exotisk känsla, perfekt!





Malmösemester: Trodde ärligt talat inte att jag kunde ta vardagen mer soft än vad jag gör här i Faderslandet. Men skam den som ger sig! Det GÅR att slappa till ännu mer. Kanske beror på att jag blev väldigt omhändertagen. Kollade på tv vilket inte var igår utan snarare 2 månader sen. Det var skoj. Såg för första gången Andra Avenyn "live". Såg även en dokumentär om två vuxna män som tävlade om att bli världens bästa Donkey Kong-spelare. Dom övade i timmar varje dag och reste 100-tals mil för att tävla. Den enes fru grät och tyckte att hennes man borde vinna för att han var en sån underbar människa och fantastisk far. Deras dotter undrade varför det var så viktigt att vinna och komma med i Guinness rekordbok. Den fantastiska pappan svarade oroväckande långsamt: "Öhh....jaa, det är för att...så många läser det". Dottern :"Ibland när man så gärna vill vinna så förstör man hela sitt eget och andras liv". Pappan svarade genom att titta ut genom bilfönstret. Varför hitta på historier när verkligheten är helt jävla bisarr och tragikomisk?

Min verklighet var tvärtom väldigt trevlig och skoj! Hann både träffa kompisar från förr och stifta nya bekantskaper. Hann även med att bli bostadslös i 2 timmar men det löste sig med att vi fick ny lägenhet med tidigare inflytt. Galet roligt! Ok, back to Berlin!

På eftermiddagen hade vi familjeutflykt i det fina vädret. Gick för att leta rätt på en övergiven nöjespark men hamnade i en trampbåt. Väl till sjöss såg vi parken men den utflykten får vi ta en annan dag.



På kvällen var det filmvisning utomhus där det visades caféockupation, misslyckade polisinsatser och vidriga planer på hur maktpamparna vill förstöra allt det fina i Kreutzberg och göra vinst. Riktigt ledsamt och ont i magen att se. Men det var en trevlig kväll.



Den här myspysiga byggnaden kommer ligga nånstans i närheten av Köpi. Asbra jobbat!

Dag 43

Connexión Musical levererade uppviglande och tunga texter, "Vi ska alla ut på gatorna när husprojekt blir utrymmda, vi ska stoppa nassarna på 1:a maj... vi bygger barrikader och kommer inte ge oss förrän hela Berlin är en fristad!". Publiken, som bestog av allt möjligt, nitvästar, finklädda, unga tjejer som egentligen var för unga för att komma in (och våran pappa!) var med på noterna. Och fast jag var nykter blev jag väldigt lycklig över deras uppträdande. Tjejen som rappade var tuffast "jag behöver ingen bil och ingen pojkvän heller." Det är det som är hip hop, 98% av all hip hop är skit.

Idag började jag en ny Diet vilket syster Riots No Diots inte upskattar så mycket. Hon tror liksåm inte att ett ägg och en tomat är bra kvällsmat. Inte för att nämna att jag vid lunch köpte skinka och skämdes så mycket (för alla är typ muslimer och kanske skulle tro det var ngt mot deras tro) då käkade jag den undangömd på en parkering.

Imonn fin kamrat från Norge! Visserligen fattar jag aldrig vad han säger men det är ändå kul med lite besök.

40+41

Vi har blivit med ny sambo!
Fan att den nya systern är lessen idag. Hon har liksåm ansökt om att få bo här i husprojektet för några månader sedan. Ingen svarade i telefon, det tog lång tid innan hon fick komma på intervju. Nu ska hon äntligen testbo en vecka. Sen kommer nån in i köket när vi lagade mat: "jag åker på filmfestival nu en vecka, så jag kan tyvärr inte ge dej besked om du kan bo här eller ej".

Och jag sitter bara som ett fån brevid henne och undrar vad tanken med allt är när förmågan att organisera någonting på det här stället inte verka funka alls.

Snart lördag!
Snart kommer fina fina syster hem igen, jag vill så gärna gå på hip hop kväll på festsaal Kreuzberg!

Coola coola coola!

39 syster skaffar älskare

Jag kunde knappt sova för att jag låg och tänkte på den här människan jag skulle träffa från internetet dagen efter. Min hud svättade och min hjärna jiddrade med mej som fan.

Solen skiner på de berlinska fasaderna, och den här söndagen skulle bli den bästa på väldigt länge! Har inte fått ligga på hela Berlinresan och i varje fall lite hångel borde väl stå på dagordningen!

När jag såg dej, visste jag direkt att jag skulle gilla dej. Det var som att se sig själv i spegeln när jag såg i dina ögon, så fulla av liv,så energiska. Du är så jävla rolig, charmig och har lagom mycket arbetarklasstendenser. Dina hände är fortfarande befläckade med intorkad målarfärg och ditt leende fick får mig att känna trygghet. Det kändes som att vi hade kännt varandra i flera år. Tänka sig att socialism.nu kan föra ihop så ensamma självar och göra oss till det bästa tvåsamma kärleksparet i hela Berlin.





Dagens husmöte resulterade i våran dröm om scheman på handling och städning. Jag valdes till mötesordförande och med tysk diciplin förbjöd jag människor att prata om saker som inte har med punkterna att göra - typiskt mysigt kollektivmöte?! Nja, kanske inte, men möten ska inte vara mysiga utan effektiva och demokratiska.

Därefter några öl i public space och sedan jordgubbar och sängläge!

38

Saknar min syster och modern till mina framtida barn. Men tiden går även utan henne. Jag gjorde en del träningsövningar, dansade på rummet, städade och hoppade hopprep 1 minut vilket jag filmade för att bevisa för min handledare och vän hur mycket jag ändå har försökt. Så nu besväras jag av träningsverk i magregionen. Skål!

Dag 37

Det bästa sättet att upptäcka den här staden är att göra 40.000 flygblad och dela ut dom i folks brevinkast. På så sätt får man ta del av creme de la creme Berlin! Alla sjukt fina innergårdar, sletna trappuppgångar och knasbyggda små hus. Om du inte tar dig in så kan du ringa på hos random person genom porttelefonen. Har du tur står en tysktalande kamrat vid din sida som kan klargöra vad ni gör där. I annat fall får du säga "Öhh....yeah, hello...öhhh...." och hoppas att nån av ren barmhärtighet öppnar dörren. Smita in med någon som bor där är ju ett annat sätt. Hur som, skoj var det!! Och en sjukt bra början på dagen med en soldisig vårmorgon.

Vi fick träffa pappa Sötsnällpaj. Man kan dock ställa sig lite frågande till hans föräldraskap då Syster trillade över en trotoarkant och föll som en liten 5-åring rakt pladask på magen. Istället för att hjälpa henne, vilket jag som storasyster fick göra, skrattade han. Mycket. Och frågade om hon var en av "the local crazy people". Fast han var ändå gullig. Liksom road på ett hjärtligt och snällt sätt.

På kvällen var syster lite på vift, men det får hon själv berätta om. Jag ska berätta om att mitt liv tagit lite av en ny vändning, jag har hittat mitt kall här i livet. Jag ska bli jävlar i mig bäst på att hoppa hopprep!!! Max som bor här är gammal boxare och kom med konkreta tekniktips- perfekt! Ska träna varje dag. Jeden Tag!




Håll till godo med bilderna, är inte så himla lätt att fejka hopp-bilder på egen hand...


Nej jag är inte självmordsbenägen, bara tycker det är mys att sitta i fönstret

Dag 36

Idag frågade vår sambo Hundkvinnan vad vi egentligen gör i Berlin eftersom vi alltid sitter vid datorn, det kan vi ju göra var som helst. Det är sant. Vi svarade att vi faktiskt håller på med kreativa saker. Det är inte helt sant. Sen kom vi in på att spekulera om vår egna död, hur en begravning skulle kunna se ut och så. Jag frågade syster om hon skulle komma på min begravning och hon svarade "Du, jag skulle ordna den!" Va fint tänkte jag och frågade vilken mat och musik hon skulle välja. Maten fick jag inget svar på och på frågan om musik svarade hon Coldplay.....Jag tycker typ en låt är bra men det är inget vi ens diskuterat. Besvikelse, insikten om att jag verkar känna henne så bättre än hon känner mig...Jag kunde direkt säga "Linsgryta, för du lärde mig uppskatta det, och knutna nävar, lady gaga och fattig tjej såklart!" Betyder det här att....att hon inte älskar mig på samma sätt som jag älskar henne? Att alla barnplaner och snack om giftermål bara är tomt bekräftelseprat? Näääääe, det vore ju helt sjukt!!

Okej, en jobbig insikt avlöstes av en annan. Pappa är inte vår pappa. Han är en riktig man och det är sannerligen ingen komplimang. Gör inget, vi har hittat en ny. Och han har ett namn- "Snällsötpaj". Han tar upp frågor om sexism och är intresserade av vad vi gör och allt sånt faderligt. Enligt snabb beräkning borde han ha varit kring 12 år när jag kom in i världsbilden, men sånt jämnar ju ut sig med tiden. För 15 år sen skulle vi aldrig kunnat vara polare men nu är ju situationen annorlunda.

Rolig grej, i skrivandets stund kommer Hundis in och frågar vad vi gör. Berättade om bloggen. Hon undrade vad vi skriver om eftersom vi aldrig gör något och gav tipset att vi borde skriva om henne. "Berätta nåt nytt Dog lady!!" sa vi.

Slutligen, systerskap och solidaritet- DET är fint på riktigt! Idiotmän lurar fan i mig i varje vrå. Ibland glömmer man det och tror att bara för att en snubbe kan sin klassanalys så vill han även aktivt bekämpa patriarkatet. Det ÄR inte så!! Därför måste vi systrar hålla ihop och agera fackförening, jobba direkt där problem dyker upp och stötta varandra. Om inte vi tillsammans kräver den respekt vi förtjänar, vem fan ska göra det då?

Dag 35

Började dagen med gemensam frukost och lite kontorsarbete. Och städ inför bröllopspartajet. Sen gick jag ut på promm i regnet, underbart! När jag kom tillbaka var det champagnebrunch i köket. Lite brudpar, lite släkt, lite mat. Dagen gick undan rätt fort och vi softade med några avsnitt Prison break. Vågar nästan inte säga hur länge vi kollade....Jag säger såhär, hade det varit en arbetsdag så hade vi varit berättigade övertidsersättning.

Mh, jaha, ja i brist på annat- här kommer lite bilder på en övergiven fabrik som ligger vid f.d Schwartze kanal. Sjukt stort och tufft!





Och så den här lilla sötnöten! Den bor granne med oss

Dag 34

Idag var det lite uppochnervända världen. Syster gick upp samtidigt som jag och var betydligt piggare. Jag pallade inte vara uppe mer än en timme och sov sen en stund till. Inte ens då var jag pigg. Kreutzi däremot höll på me nån typ av internetkonferens angående viktiga saker och var helt igång. Trevligt! Vi lyxade till det lite och käkade lunch ute. Sen promenerade vi till Friedrichshain och, nu kommer det gulligaste av allt, syster tog en fika och väntade medan jag tränade. Sen gick vi hem. Snuttigt!

Det känns bra att vara här på ett utvecklande sätt. Man har som tid att fundera på saker och ting. T.e.x har jag fått 40-årskris tre-fyra gånger, varit gråtfärdig ett x antal gånger för att jag saknar mamma och terapipratat med syrran om jobbiga saker som hänt och rett ut mkt om hur man vill ha det framöver. Känns liksom bra att ha med sig sånt när man drar härifrån. En annan viktig grej jag kommer ta med mig är företeelsen att dricka ur glasburk. ALLA gör det här i huset. Jag har inte riktigt fattat varför för det finns massvis med muggar och glas. Men det är banne mig nåt särskilt med att dricka burk.


Ikväll var vi på Autonom folkförsamling igen. Gillar det skarpt! Är en välkomnande känsla och gubbtendenserna jämnas som ut en del tack vare vissa tuffa kvinnor. Pepp att få hänga med lite äldre kvinnor och se hur dom helt bekvämt säger stopp och belägg och kritiserar.

Syster är ute på lokal med en kamrat. Jag ska lägga mig och gå upp tidigt imorn och försöka komma igång med zine-skrivandet. Sen blir det klackarna i taket och champagnefrukost! Ska nämligen firas bröllop här i köket!

dag 33

Idag gjorde vi rätt olika saker systra mi och jag. En av oss snyggade till oss ordentligt, köpte nya blommiga leggings och tuffsnygga sneakers och den andra tränade. Vem som gjorde vad låter jag vara osagt! För er som inte riktigt har koll på det här med leggings, här kommer en klockren beskrivning:
"Leggings är benkläder utan fot i elastiska material, huvudsakligen för kvinnor. De kan användas antingen som byxor eller som ett informellt alternativ till strumpbyxor i kombination med klänning, kjol eller shorts.Leggings är en typ av tights, som är ett bredare begrepp för elastiska benkläder som även inkluderar idrottskläder. Ofta går går leggings ned till ankeln, men de kan även sluta vid vaden (ofta kallat trefjärdedelslängd). De är vanligen tillverkade av en blandning av lycra och antingen nylon, bomull eller en bomull-polyesterblandning. Det förekommer dock leggings som är tillverkade av ull, silke eller syntetmaterial."

På kvällen fick vi finbesök. Halva Göteborg var typ här! F och L gav oss en JÄTTEFIN spegel som dom pyntat helt tjusigt. Dom vet verkligen vad vi behöver, speglar och DDR-romantik!!!


Den här ska med till Malmö om det så är det sista jag företar mig!

Kvällen blev mycket trevlig med början i hemmabaren och slut på Franken, en pub som blivit lite av ett stamställe. Syster och jag har drabbats av nåt kollektivt pensionärssyndrom. Vi är trötta vid 23.00, kl 02 ska vi inte prata om. Fast när vi godnatt-pratar brukar vi som komma igång och piggna till. Tror det är för att vi alltid fantiserar ihop roliga framtidsplaner, skvallrar om sånt vi varit med om och kokar ihop vansinnigheter vid läggdags. Bästa avslutningen på dagen!

Dag 30, 31 & 32

Har varit lite skralt vad gäller uppdatering här på 59:an. Vad ska vi säga, är mycket nu. Syster har köpt nya skor och sånt tar ju lång tid med tanke på förberedelse, genomförande och sen acklimatisering. Och jag, ja jag har ju mitt missbruk att tänka på. Mitt snus tryter. Har 18 st kvar tills på söndag då jag far på semester till Malmö. Får hålla hårt i dom små godbitarna. Okej, nog med avbön och åter till ordning. Det här inlägget omfattar hela helgen så tar vi det som vanligt dag för dag sen. Allright- nu kör vi, nu rockar det!!

I fredags bakade vi. Eller vi och vi, jag låg på sofflocket och lyssnade Masshysteri medan syster stökade. Vår deal var att jag skulle ta disken. Det har blivit lite av en överenskommen rutin mellan oss. Jag har lagat mat en gång på drygt en månad, wunderbar! Städa är rena julafton i jämförelse. Sen hängde vi med vår sambo Max och hade disco, lady Gaga var favvo. För att återställa balansen efter allt klubbande drog jag till Köpi på punkspelning. Smuts, skrot, rabieshundar och tinnitushög musik- total harmoni! Där möttes jag upp av våra besökande goa gubbar som har lördag hela veckan! Som hemma fast annorlunda.

Lördagen var totales aktiverung! Ett café ockuperades och en gratisaffär såg dagens ljus. Allt var trevligt, åtminstonde i ett par timmar tills polisen blev sugen på lite kaka och gratis kläder. Räknade till 14 pikèbussar. Dom var många och taggade på att känna våldspeppen inför 1 maj (seriöst, en snut sa till en annan "Vi har bara 3 veckor kvar att träna") men det gick ändå rätt lugnt till.







Efter det lite after work på en pub. Helt grymt, som en lördag borde vara jämt!

På söndagen tog jag en långpromm och hittade två, för mig nya, tomma hus. Eller hus, snarare industrilokaler. Det tar liksom aldrig slut på coola hus här. Sen hittade jag även en vägg med en stencilmålning föreställande en maskerad människa vilken var väldigt lik mig själv. Helt galet! Någon måste alltså ha sett mig i Göteborg, åkt hem till Berlin och på fri hand ritat upp en mall och sedan målat upp mitt anlete över hela stan. Ja, konstigare saker har ju faktiskt hänt....På kvällen kollade vi Prison break. Jäkla spännande.